Finns det spår efter skogssamer i Bergslagen?
Tidig samisk befolkning i Bergslagen
Det är väl känt att det längre tillbaka har funnits en samisk befolkning långt söder om dagens renskötselområde. Redan från 1600-talet finns belägg i kyrkoböcker och tingsprotokoll för samer i södra Dalarna, i Värmland, Gästrikland, Västmanland och Närke. Det tycks ha rört sig om en ganska liten och geografiskt spridd befolkning som livnärde sig på jakt, fiske och hållande av små tama renhjordar. Från 1700-talet fanns det även så kallade sockenlappar, ”en av socknen antagen och beskyddad lapp, som mot ersättning skulle utföra diverse sysslor åt bönderna, erkannerligen avlivning och kastrering av hästar, hundar och kattor” (definition enligt Ingvar Svanberg i ”Hästslaktare och korgmakare, resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar” 1999), långt ned i Mellansverige. Förutom de skriftliga källorna finns det gott om lokala ortnamn som befäster samisk närvaro.
I mitten av oktober 2010 reste jag till Norberg i Västmanland i mellersta Sverige. Upprinnelsen till besöket var att Ingemar Udd, en privatperson som arbetar med att anlägga rid- och vandringsleder i trakten av Norberg, tog kontakt med Gaaltije och ville diskutera några kulturlämningar som han misstänkte kunde ha samiskt ursprung. Eftersom det skulle vara av mycket stort värde att hitta fysiska spår efter en skogssamisk befolkning så långt söderut så bestämdes att jag skulle följa med ut i Bergsslagsskogarna och titta på lämningarna. Markerna i Bergslagen är hårt brukade, framförallt av bergsbruk men även av jord- och skogsbruk, så det är en utmaning att hitta spår efter äldre verksamhet. De kulturlämningar som vi tittade på vid mitt besök visade sig inte ha någon anknytning till samiskt markutnyttjande utan gick samtliga utom en att härleda till bergsbruk. Den resterande lämningen, en stor sten med en liten sten lagd ovanpå samt tre uppställda mindre stenar vid den stora stenen, är svårbedömd men är ingen typisk samisk kulturlämning.
Besöket var ändå givande. Stora områden i skogen var vita av renlav, det är alltså fina renbetesmarker, och på kartan finns namn som Lappmyran, Lapphyttan, Lappberget och Sarvtjärnen, namn som alla talar sitt tydliga språk. Här har det funnits en samisk befolkning, något som även kyrkoböcker och andra arkivhandlingar bekräftar. Det skulle vara intressant att sammanställa ortnamn och arkivuppgifter och sedan göra fältinventeringar utifrån resultaten. Kanske ett uppslag för ett metodprojekt?
Ewa Ljungdahl, Gaaltije
